Instagram jenniferssynpalivetInstagram jenniferssynpalivetInstagram jenniferssynpalivetInstagram jenniferssynpalivetInstagram jenniferssynpalivet

Gästbloggare - Manella

Här är min historia om hur det är att leva med ätstörningar.

Om du ser en bild på mig så skulle du mest troligen inte tro på mig när jag talar om att jag med mina 31 år fortfarande lever med ätstörning. Låt dig inte luras av det yttre. Sjukdomen förknippas ofta med unga tonåringar och den förknippas gärna med svält. Men en ätstörning innebär inte enbart svält.

I sjätteklass hamna jag på en skola där jag vantrivdes. Jag kom i en klass där jag hamna utanför för att jag inte hade nyast sakerna, eller finaste kläderna. Jag och mina fyra syskon levde med en ensamstående mamma. Men vi fick tak över huvudet, mat på bordet, kläder vi behövde och andra saker. Men det räckte inte för dessa så kallade klasskompisar. Högstadiet började och ny skola (igen). Fann några kompisar, men blev retad av klasskamrater från andra klassen. Här för mitt utseende. Där började min ätstörning så smått men den eskalerade när jag gick på gymnasiet.

Vad man inte ser på utsidan är kaoset som finns där bakom ytan, ångesten när man äter, känslorna av att känna sig tjock. Ett stort kaos av en förändrad kroppssyn än vad andras ögon ser. Så är det för mig. Varje dag, än idag!

Många av oss med fortsatta ätstörningar lär oss leva med sjukdomen på ett sätt så att vi kan kontrollera den. Vi hamnar oftast inte i det skedet då den skadar oss eller får oss att svälta. För andra är det mer tufft och behöver vård. Som jag sa så är allas ätstörningar olika så låt er inte luras av själva ordet ätstörning. Att det är likadant för alla. Det gäller att ha stor självdisciplin för att kunna hantera ätstörningen utan att den "tar över" ens liv. Det krävs hårt arbete bakom, det är väldigt lätt att få återfall och så är man där i svälten igen.

"Börja med att våga erkänna att du har en ätstörning, våga söka hjälpen innan det är försent. Och framförallt våga ta emot hjälpen och våga förändra. Det kommer gynna dig själv, både nu och resten av livet." Du är inte ensam och tillsammans är vi starka och kan förändra.

Däremot känner jag att det är omgivningens reaktioner, men framförallt kommentarer som tar hårdast. Att ständigt få höra "Det är bara att äta..", "Du behöver inte gå ner i vikt..", "Hur kan du äta godis när du har ätstörning..". Jag tror inte riktigt att omgivningen förstått att detta är ingenting som jag väljer. Ja, jag har dagar jag kan äta godis, men då ska du bara veta hur jag mår dagen därpå. Ja, jag äter mat men då borde du veta vilken ångest det ger mig. Min ätstörning är väldigt mild nu jämfört med hur den en gång var. Hur!? För att jag har verkligen kämpat genom åren att "bli fri". Jag har lyckats få kontrollen. Jag har fortfarande mina perioder men jag svälter inte. Och det är ett väldigt gott tecken!

Men omgivningen bör veta vilken kamp det är emot hjärnspökena, ångesten och känslorna man genomgår. Jag FÖRSÖKER verkligen få ordning på både min kost och träning. Det går i alla fall framåt. Jag pendlar upp och ner med vikten, en påfrestning för den förändrade kroppssynen.

Sviterna från ätstörningen finns och kommer alltid att finnas kvar, i perioder.

Tack för att jag får dela med mig av att det inte är så lätt att "bara" bli av med en ätstörning. Det finns jättemycket jag kan skriva och berätta om detta ämne. Är det något mer ni vill veta så hör av er http://nouw.com/manellacentio

-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-


Är du 18+ oh kvinna och inte redan är med i

FEMALE POWER!?!

Då tycker jag att du ska joina oss på Facebook nu!

En grupp med trygghet, respekt, gemenskap och massor av goa skratt!


-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-.-

  • Nära Helsingborg

Gillar

Kommentarer

iidajjohansson
iidajjohansson,
Starkt inlägg! Stor kram till dig! <3
nouw.com/iidajjohansson